chrissesliv

klockan är snart halv fem, jag kan inte sova.....

verkligheten har nog hunnit ikapp mig lite grann.....

jag känner att allting har gått så fort...om några timmar är tanken att jag ska ivä och träna ...men...eftersom jag försöt men inte kunnat somna så kanske min comebaclk får vänta tills nästa vecka ändå :( ...lite synd, men vafan gör man .. .


det jag oroar mig över är hur förändrad jag blivit i sinnelaget...

jag kommr på mig själv med att täna negativa tankar hela tiden....

allt kommer att gå åt helvete

det är nog det senaste halvåret som spökar för mig...för även om jg har det rätt bra nu , så är ändå världen hel vänd upp och ner för mig..

det tog slut mellan mig och mitt x för ja vad blir det nu , snart fyra månader sdan...under den tiden som gick däremellan, så var jag so ett vrak, tills jag träffade anna...anna har hjälpt mig på många sätt med att komma över livets nycker...givetvis alla mina vänner också, men det var ändå hon som hjälpe mig att förstå att jag faktiskt förtjänar mkt bättre...att jag är en bra kille....att , osv osv...

men nu så har jag ändå negativa tankar...

det jag funderar på är om allting gått för snabbt...

man kanske skulle backa bandet lite...ta det lite lugnare...säger gubben på den ena axeln och han på den andrew säger, nej det bästa du kan göra är att fortsätta , kör på...och stanna inte

vad göra? ? ?

jag har det bra , jag är lycklig till viss del, men något inom mig har förändrats, jag är inte längre den jag en gång var...jag är negativt inställd till i stort sett allt...

jag vill inte vara sådan, men det är till stor del på grund av all skit jag fått ta , det kommer ikapp mig och jag får ont i huvudet...det tar lite musten ur mig...

jag vågar inte riktig förlita mig på mina medmänniskor, egentligen inte på någon annan än mig själv...

tidigarer så fanns där en rad personer som jag litade på till hundra procent, men inte nu ...

nu litar jag inte ens på mig själv...

hur kan man ha blivit så här osäker ? ?

ajja...det är inte mkt och göra åt..

jag känner mig lite rädd för att bli bränd igen, för förra gången sved det ordentligt ...

om det skulle ske, en gång till, då vet jag inte vad jag gör ...

men varför skulle det ske ???


fattar ni vad jag menar, hur jag tänker ???

jag har en skuld till mitt ex på några tusenlappar, det är nog dem som spökar lite också, för jag känner mig inte helt fri från henne  än..pga skulden som jag var dum i huvudet at försätta mig i ...jag ka aldrig mer låna en endaste krona av någon i min närhet...aldrig...

det känns ite lite surt att beöva gneta ihop dem pengarna nu, till en människa som gjrt mig väldigt mycket ont ..

det ska jag säga er  ...

ett råd från stoffe, låna aldrig pengar av era respektive, ni vet inte när det tar slut ..

förhoppningsvis så tar inte förhållanden slut för aalla andra på ett så misstänkt och mystiskt som det gjorde med mitt ex..
förhopningsvis slipper de flesta att undra om man blev dragen vid näsan för länge sedan ...

dem frågorna hänger fortfarande kvar i luften runt mig, och jag bär med mig dem in i nästa förhållande vilket inte kan vara bra...men jag är inte naiv längre i alla fall...

allting som var mina starka sidor tidigare har förändrats till akileshälar och jag har väl egentligen bara en människaatt skylla på , även om sanningen oftast inte är så enkel...

men , jag är glad...jag är lycklig...men jag är också misstänksam, jag är negativ...

varför ???

fan, jag får ingen rätsida på det ...

men men .
nu är det snart dags för frukost...vafan ska man käka dådå??? det har ju sannerligen blivit lite ändringar i detta huset sedan morsan tog sitt pick o pack

det är inte ens säkert att där är ngt bröd att äta ..

men vi får ta det där är ...hungern kryper i mig nu..så det är bara att ner o käka frukost...

till anna : Du är underbar, Du är fantastisk..Tack för att du är du, tack för att du får mitt hjärta att må bra  igen..

Du gör så mkt för mig så du anar inte . .

kyssar o kramar ..

vi hörs imorgn